Igår fick jag för mig att städa mitt rum, jag kom ganska långt, men jag slutar alltid när jag kommit halvvägs, för då hittar jag något som jag bara MÅSTE pilla på, så glömmer jag vad det var jag gjorde från första början.
Iallafall, efter jag försökt mig på att städa, så kände jag att nä, nu klarar jag inte att vara ifrån herr Wall längre, nu MÅSTE jag åka till honom. Och så gjorde jag. Vi mös hela kvällen till filmen Philadelphia, så bra film! Allt Tom Hanks rör blir till guld!

Idag gick vi upp vid åtta, eller herr Wall kravlade sig upp då, och jag låg kvar som vanligt och somnade om tio minuter. Sen kommer han in och försiktigt väcker mig och säger att frukosten är fram plockad, och jag gnäller lite och kryper upp i hans knä och kelar lite. Han skrattar och reser sig upp och jag gnäller lite till, söker efter hans uppmärksamhet. Sen drar jag mig upp ur sängen, hasar mig fram till soffan och tar mina kläder. Det är vår dagliga morgonrutin. Det blir alltid så när vi sover hos honom på vardagarna!

Nu är jag hemma iallafall och ska snart sticka igen. Ska först in på Väla och fixa min klocka, den är alldeles för stor! Jag fick utslag av den förra klockan jag köpte på Ur & Penn, så denna gången sa dom till mig att jag skulle ha den på mig i 8 dagar, men de kunde inte korta ner den då för då kunde jag inte byta in den om jag fick utslag igen. Men ja, jag kan ju inte heller ha den helt löst sittande på armen så jag tappar den?
Sen ska jag in på mAx och jobba. Min näst sista dag på mAx. Sen är det slut. Oj, vad jag kommer ha ett leende på läpparna på söndag när jag går ut från det där jävla jobbet rent ut sagt. Drömde faktiskt om jobbet inatt. Drömde att den biträdande restaurangchefen var riktigt förbannad på en av assistenterna och skrek "(Namnet), HÄMTA NU DOM BLÅA!". (Vad dom blåa är vet jag inte!) Alla hoppade till, till och med gästerna och jag bara stod och skrattade. Jag vet hur man ska ta hennes humör. Sen drömde jag att restaurangchefen satt i styrelsemöte för att alla hade sagt upp sig mer eller mindre. Katastrofmöte, rent ut sagt.

Aja, nä, om jag ska göra mig färdig, sen off to work. Min näst sista dag.  

52. Siffran 52. Vad betyder det, nummer 52? Jo, det är 52 dagar kvar. 52 korta dagar kvar, sen sitter jag på flyget påväg till mitt äventyr i Australien. På flyget ska jag sitta i mer än ett dygn, livrädd för vad som kan hända, medan herr Wall låter mig pressa sönder hans hand med min. (Jag tycker det är obehagligt att starta och landa med flyg). Och när vi har landat står vi med en oviss tid framför oss. Vad ska vi göra? Var ska vi börja? Söka jobb? Titta i Sidney? Ta dykcertifikat? Hyra en bil och köra? Hyra lägenhet?

Jag kan inte förstå så fort tiden har gått. Jag minns när vi bokade resan. Vi tänkte, ärsch, det är så långt kvar. Men det är bara 52 dagar kvar. Sen är vi i Australien tills den 30 juni, sen i Kuala Lumpur, Malaysia en månad, om det går som vi har planerat. Jag kommer att vara ifrån min familj, min släkt och mina vänner hur länge som helst. Jag kan se mig framför mig, hur jag står och storgråter den 20 oktober på avskedsfesten, alla mina och herr Walls vänner hos mig. Mascaran kommer att rinna, och det är inte ens lönt att jag lägger på ny, den kommer ändå att rinna bort igen. Och nu frågar sig många, vattenfast mascara? Och då svarar jag, går inte, mina ögon tåler inte det. Men så sant som det är sagt, jag får ändå rödspärngda ögon när jag gråter i timmavis.

Ida, Charlotte och vår nyfunne vän Jessica. Förstår ni? Förstår ni att jag kommer att vara ifrån er, i 9 månader. 9 långa, långa månader. Ingen liga-fika. Där kommer vara en tom stol på fikan och på festen. Där sitter inte jag. Jag kommer att tänka på er varje dag. Tänka på hur jag missar alla våra hyss och konstigheter. Jag kommer att leva på minnet av era skratt i 9 månader, och jag ska ha bilder på er med mig ner. Jag kommer att se på bilderna och skratta tyst för mig själv, på minnena vi har tillsammans.

Men när jag kommer hem, inser ni vilken fest det kommer bli? Vilken lycka som kommer att finnas då? Och alla de tårar jag kommer att fälla då? Är det ens lönt att man sminkar sig? Nej. Kvittar det vem jag kramar först? Nej, för jag ska krama er alla samtidigt! Då börjar ett nytt äventyr. Nu ska vi alla vara tillsammans igen, och stolen är inte tom längre, och jag ska få vara med er och skratta igen. Vi ska springa på skejt ramper och få blåmärken, dansa till Spice Girls, Rednex och alla andra gamla 90-tals låtar, prata om våra klädproblem och inte minst sagt lyssna på Charlottes kill-problem.

Jag älskar er mina vänner, äkta vänskap, den försvinner aldrig!

Tänker fortfarande på lördagens galna upptåg!
Ibland får jag upp minnen som jag glömt ens hände! Ni är underbara tjejer!

I högtalarna: David Guetta - Time

"Alla barnen hade dörrarna stängda förutom Ida, för hon hade öppen slida!" - Jessica igår på festen.

"Oh, det ska jag skriva om i min blogg! Att jag ska nita den där krylliga blonda fittan om hon mopsar mot dig!" - Jessica tyckte inte om att hon muckade med mig.

Då har det gått ytterligare dagar, och en del har hänt må jag säga!

I fredags fyllde mamma år, och då skulle jag och min syster ta med henne till Sofiero på en trädgårdsutställning och fika lite. Men så blev min systerson jätte sjuk, så det blev ingenting av det. Så jag satt hemma hos herr Wall och tänkte... Nä, vi måste göra någonting för mamma. Så jag tänkte... och tänkte... Men vänta nu, det är ju Bjuvsfestival! Så jag SMS:ade min syster och frågade vad hon tyckte. Hon tyckte att det var en lysande idé, för då kunde hennes man ta hand om deras son när han kommit hem från jobbet. Jag körde snart hem och påvägen hem körde jag inom Flower Team och köpte en blomma som jag tänkte ge till mamma. Sen hem och jag gav mamma blomman och frågade om hon var klar till klockan sex. Hon blev väldigt nervös och frågade tusen gånger vad vi skulle göra, men jag sa till henne att inte vara så jävla nyfiken och bara hänga på. "Jaha.. men.. jaja, då får jag väl vara klar till klockan sex". Snart kom pappa hem och han gick upp på mitt rum och sa att mamma höll på att dö där nere av nyfikenhet. Så jag sa att vi bara skulle ta henne till Bjuvsfestivalen och titta och lyssna på musik. Han skrattade och när jag frågade om han ville följa med sa han ordagrant: "Aldrig i livet". Klockan blev halv sex och då gick jag ner i köket, mamma stod i bara t-shirt: "Vad ska jag ha på mig?!" Jag bara skrattade och sa att hon inte behövde vara anständig (Jag menar... Bjuv?), hon travade upp för trappan och skrek ner: "Vad ska jag ha för skor då?!", pappa hörde det och sa "Bekväma". Mamma förstod ingenting, men trodde att pappa hade med det att göra. Han förnekade det starkt. Jag sa att vi skulle köra till Ales stenar och putta henne ut för klippan där.
Snart körde vi till min syster och hämtade henne. När vi kom dit kelade vi lite med min snoriga systerson och drack varsen fördrink (Jag drack Sprite med goda, goda, goda isbitar). Vi körde värsta omvägen till Bjuv för att mamma skulle bli förvirrad, "Men herrejesus, var ska vi?!". Snart kom vi fram till en skylt där det stod att vi skulle svänga in mot Bjuv. "Bjuv? Vad fan ska vi? Vad händer i Bjuv... Bjuvsfestivalen... Bjuvsfestivalen... BJUVSFESTIVALEN?!", jag och min syster asgarvade och hon bara sa: "Fyyyyy!!" Men vi hade faktiskt väldigt trevligt! Tittade lite överallt, åt langos och köpte goda snacks innan vi satte oss i ett öltält och vi köpte en massa dricka (Alkoholfritt igen till mig) och lyssnade på musik. Vi satt och skrattade åt mammas nackspärr så vi grät, gjorde monsterljud samtidigt som vi vände oss om med stela nackar!
Snart satte det sig två killar i 30-års åldern hos oss. Vi pratade (Mycket var bara.. Huh? Skulle det vara roligt?) och skrattade en hel del, vi lärde den ena killen att dissa á la sätta-upp-en-hand-och-säga-pssssssssch. Snart kom herr Wall ner till oss, men snart efter det bestämde vi oss för att åka hem för mamma var super trött. Så vi lämnade herr Wall och våra nyfunna vänner och åkte hem.

Igår lördag, skulle jobba men ringde och "sjukade mig" (Host, host). Så jag gick upp och skulle äta frukost, men där var inte mycket att äta. Pappa sa att mamma låg och var sjuk, kunde hon inte hantera Bjuvsfestivalen? Så jag körde till grannbyn och köpte ett helt gäng frallor och lite pålägg. Hem och åt en stadig frukost, sen latade jag mig mest fram till klockan halv tre, då var det dax att göra mig klar för fest hos Ida! Hon fyllde ju 21 för någon vecka sedan, och det måste ju firas! Jag duschade, dansade till musik och gjorde vid mig. Snart kom herr Wall och vi gjorde oss färdiga. Pappa körde oss till stationen, vi trodde att vi skulle missa tåget, men det gjorde vi inte, speciellt med pappa framför ratten...

Snart landade vi i Helsingborg och då tog vi bussen till Ida (Vi hade kunnat ta en tidigare buss, men vi ville inte stressa födelsedagsgrisen), efter lite inhandlande på Pressbyrån. Och när vi kom fram till Ida var vi som vanligt först, vi är så punktliga hela tiden när vi ska till dom, en ovana?
Snart var festen igång, och oj vilken kväll det blev! Har skrattat mig igenom hela kvällen! Jag, Jessica och Ida blir livsfarliga när vi kommer igång! Min och Jessicas mission för kvällen var att fylla Ida. Varje gång hon lämnade sitt glas fyllde vi det, inte bara med vin, utan med Bacardi Razz. Det verkade ändå som om det gick ner, fastän hon kom på oss... Attans! Efter en massa lek med ballonger, dricka, fotografering och mat begav vi oss till Helsingborg och Tivoli. The rest is history, men glöm inte att kolla in bilderna...

Idag vaknade man upp halv ett av att telefonen ringde. Jävla skit! Vi bestämde iallafall oss för att gå upp, åt en kort frukost, såg på Carolina Klüft (Hon är helt makalös!) sen körde vi till mAx och åt. Hem och kollade igenom alla bilderna, och som jag har skrattat. Det blev en underbar kväll, och när man ser på bilderna inser man att jag inte kommer att få träffa många av mina vänner på jätte länge. Så mycket jag kommer att sakna er!

Nu ska jag snart åka hem till herr Wall, hans semester tar slut imorgon, buhu!

Bästa (?!) danslåten igår kväll! Den rockar!

Egentligen borde jag städa mitt rum, men jag tappar intresset så jäkla fort. Idag är rekordet att jag: Hängde in tre tröjor, hängde upp en t-shirt, plockade upp skärpen från golvet, slängde lite papper från soffbordet och hängde upp en väska. Resten kan vänta tänkte jag.

Iallafall, idag skulle jag jobbat på mAx, men det blev inte så. Ska snart hoppa in i duschen och göra vid mig för fest hos fröken Ida. Hon blev 21 för någon vecka sedan. Presenten är inhandlad och dessutom ska jag ta med mig kläder som jag fått av min syster som jag inte kan använda.

Så, party ikväll då, hon ska bjuda oss på lite mat och dessutom blir det nog utgång. Ikväll tror jag att jag kör med en klänning jag köpte på H&M förra helgen. En svart och lite silvrig kreation. Ska nog bli superfint, tror jag. Men jag lär nog ändra mig precis innan vi ska gå, men ändå fortsätta vara osäker hela kväl

Jävla flugor, vad fan ska ni i ansiktet att göra hela tiden?!?! DRIVER MIG GALEN!

Nu har jag inte långt kvar på mAx. Jag sa upp mig häromdagen, och nu har jag bara idag, lördag och några dagar till nästa vecka som jag ska jobba där. Ni anar inte så skönt det är att slippa det stället. Jag behöver aldrig mer vara konstant stressad i 5 timmar, gå ifrån jobbet arg och ledsen på grund av gäster man fått, när man bara försöker göra sitt jobb så gott man kan. Jag tror inte att gästerna förstår hur slitigt det är när man står bakom disken, visst att det är en snabbmatsrestaurang, men man kan faktiskt inte jobba snabbare än vad man själv klarar av. Och hur motiverande är det när man får tjuriga gäster konstant? Visst att man är hungrig, men du får ju din mat, och det går ju inte fortare för att du är arg, eller?

Iallafall.

I förrgår var jag på Liseberg med herr Wall, Ida, Jocke, Jessica och Jonte. Vi hade supertrevligt och det åktes en hel del karuseller. Balder var nog något av det värsta jag varit med om. Jag hoppade i karusellen med skakiga ben och sa "Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte" när vi sakta åkte upp för backen. Jag blundade hela vägen och dukade för jag var rädd att jag skulle slå i något. Jag tror jag pep ur mig "Herregud" någon gång.
Vi åt en hel del gott och det skrattades en hel del. Kållerado åkte vi mest, 3ggr, och av de råkade jag illa ut 2 ggr. Dyngsur på ryggen och på benen. Jätte kul, verkligen! Sista gången var där nog ingen som råkade illa ut...? Så för min del var det tur att tant-Jessica hade på sig regnponcho så vi kundegömma våra ömtåliga saker! Vann två choklad på ett hjul, efter någon hundralapps försök, gott!
Men det får bli fler Liserbergsresor, definitivt!

Så, igår var man helt slut, men mamma ringde och väckte oss vid åtta tiden och behövde bli hämtad i Höganäs, så det var bara att masa sig upp och köra iväg. Sen hem och jag drog upp herr Wall för mamma hade köpt nybakta frallor, herr Wall var mindre glad men gick snart upp. Sen gjorde vi faktiskt inte mycket på hela dagen. Blev en runda till Bjuv för herr Wall skulle lämna in sin bil på reperation. Äntligen skulle "Check engine" lampan släckas! Och det gick fort, tio minuter senare ringde reperatören och sa att den var färdig. Det var en slang som gått sönder. Så vi hämtade bilen, körde till mAx och åt mat, sen hem till mig och såg på What about Brian och lite på Sverige-USA matchen. Och snart somnade jag, som vanligt tidigt.

Idag är det jobb på mAx som sagt, och sen ikväll händer det nog inte mycket. Ska troligtvis hem till herr Wall och sova där. Imorgon ska jag, min syster och mamma fira mammas födelsedag. Vet inte om min syster har planerat något, men hon undrade om jag och mamma var lediga imorgon...? Vi får se helt enkelt vad det blir!

Nu ska jag göra mig klar, snart köra iväg. Vill inte!