När jag minns hur du kom till mej

Dina tårar dom föll mot din kind
Och du lät mej komma nära dej
Jag var den ende som förstod
och jag var din

Och jag minns än hur du
Du sa jag var ditt ljus
Men säg mej varför
är jag då ensam nu?

Vem får nu se
alla tårar mot din kind?
Vem får nu se dom
mot din hud?
Vem får nu se

och så läsa i din blick?
Vem får känna dej nu?
Vem är jag nu?
Hur kunde du?

Utan ett ord,
utan ett ljud från dej
så visste jag vad du ville ha
Och allt du önska
det fick du av mej
när det var bara
du själv satt och sa

Och jag minns än hur du
Du sa jag var ditt ljus
Men säg mej
varför är jag då ensam nu?

Vem får nu se
alla tårar mot din kind?
Vem får nu se dom
mot din hud?
Vem får nu se
och så läsa i din blick?
Vem får känna dej nu?
Vem är han nu?
Vem är han nu?
Hur kunde du?

Vem får nu se
alla tårar mot din kind?
Vem får nu se dom
mot din hud?
Vem får nu se
och så läsa i din blick?
Vem får känna dej nu?

Vem är han nu?
Vem är han nu?
Vem är han nu?
Vem är han nu?
Hur kunde du?
Hur kunde du?

Wilmer X - Vem får nu se alla tårar

Himmeln har varit blå och fin idag, men nu tyckte minsann och dar vädergudarna att vi har haft nog med värme, så himmeln öppnade sig och just nu är det en regäl regnskur över vårt hus. So much for the sun.

Så, idag då, vad har hänt? Jag var på möte på jobbet imorse, sen var jag och köpte dator till mamma och pappa. Mamma tyckte att hon behövde en ny, och så blev det! Hon säger hela tiden att det svider, hon hatar att handla.
Sen hem iallafall, installerade datorn, tog sig sin stund. Sen blev det lite Vänner, och middag. Och ja, vad händer nu? Ska mäta min garderob så vi vet hur mycket tyg som ska köpas imorgon.

Oj, nu blixtrade det. Mutter och järnspikar...

Jag vaknade abrupt imorse av ett telefonsamtal från jobbet. De hade blivit rånade inatt. "Herrejesus, inte igen" var det första jag tänkte. När jag just hade börjat jobba på mAx för ungefär 2 år sen var det första rånet.

De kallade till möte tre kvart senare, och jag var där. De gick igenom vad som hade hänt, och alla satt med kalla kårar och med tårar i ögonen. Det är så jävla obehagligt. Starkt att ni var där och ville berätta, och våra tankar gick också till O. När jag satt där och lyssnade kunde jag inte låta bli att tänka, det kunde varit jag och CC. Vi jobbade stängning i söndags. Men vilket fall som helst, är det förbaskat hemskt.

Ni som gjorde detta, jag hoppas i helvete att ni åker fast! Ingen gör så här ostraffat! Ni finns på band från överbevakningskameror, och vår personal gav polisen ett väldigt bra signalement. Har ni inget annat att göra än att åka och råna ett matställe vid midnatt och slå ner personalen? Må ni brinna långsamt!

Läser ni i kvällstidningarna, tro inte på allt de skriver. Hälften är sant.